Viktor Hugo
Denna författare började sin bana som en vanlig fransk
författare under 1800-talet - ahns politiska ideal var starkt
konservativa, hans stil var yvig och frasrik och hans lyrik
badade i dunkla djupsinnigheter. Under sina intryck av de
politiska stridigheterna utvecklades han undan för undan mot
realistisk riktining. Han förenade romantikens skönhetsdyrkan,
bildprakt och rytmkänsla med en direkt förargelseväckande
inställning till vilka ämnen och vilket ordval som passade sig
i denna skönhetens egna genre. Han blev under en tid
landsförvisad under den tid som Napoleon den lille var aktiv.
Hans mest kända roman är Les Misérables, Samhällets olycksbarn.
Den är en av Frankrikes mest kända.
Les Misérables
Den handlar om straffången Jean Valjean. Romanen börjar när han
nyss frisläppts efter nitton års straffarbete. Utan pengar,
släktningar och vänner skall han försöka att starta ett nytt
liv - ett enda misstag kommer att leda honom till tukthus i
livstid. Han får bo hos biskopen i Digne. För att skaffa ett
startkapital begår han en stöld, han stjäl ett par
silverljusstakar - jakten har börjat. Han byter nu identitet
och drar sig till en liten stad där han blir mycket
respekterad. Han blir efter ett tag angiven för att vara
Valjean och hans samvete anger honom själv. De går till
biskopen med ljusstakarna, men denna biskopen lever som han lär
och ger honom ännu mer gåvor. På väg till tukthuset lyckas han
rymma. Alla tror att han omkommit utom polisdetektiven Javert.
Till en döende prostituerad, Fantine, lovar han att ta hand om
en flicka, Fantines dotter - Cosette. Hon säljer t.o.m. sina
framtänder för sin dotters skull. Dessa lever ett undanskymt
liv, men Javert kommer dem på spåret. En dag möts dem på en
gata och en jakt bryter ut i staden. Han lyckas undkomma.
Cosette växer upp och blir med tiden förälskad i en man vid
namn Marius. Valjean förbjuder dessa två att träffa varandra,
men ångrar detta senare och ger sig ut för att leta efter
Maurius. Han hamnar mitt uppe i slutstriden om barrikaden i
Saint-Merri...
Hugo har blandat in egna inlägg här och var och hela romanen är
uppdelad i 2 delar. Kärleken till Cosette och invecklade
intriger gör det hela till en osannolik berättelse. Hugo
tillhörde en högre klass och hans politiska syn är tron på
revolution. Valjean flackade omkring - det gjortde Hugo också.
Besatt av kärleken till Cosette. I början var han populär för
allmänheten, men endel ansåg honom som farlig.
Biskopen i Digne Lever som han lär och detta tyckte
Hugo var bra. Jean får mat och logi.
Javert De som inte följer lagen är onda - han förstår
inte varför de gör de handlingarna
Fantine Har en enorm kärlek till sin dotter Cosette,
vilken lämnas till makarna Thenadier
Makarna Thenadier motsvarar skurkarna i boken -
genomonda. Cosette får inte röra vid deras
ungar - ger henne taskiga kläder.
Titeln anspråkar för hjälteinsatser av Jean. Den slutar dock
med att hans namn inte står intristat på hans gravsten.
Ringaren i Notre Dame
Handlar om historien om den puckelryggige ringaren Quasimodo
och hans kärlek till den vackra zigenerskan Esmeralda. Detta är
kanske en typisk extrem roman - Quasimodo är inte ful, han är
extremt ful! Som historiemålning är Ringaren i Notre-Dame
praktfull och skildringen av domkykran är ryktbar. Kyrkan är
egentligen huvudpersonen i boken, en hemlighetsfullt levande
symbol för de mäktiga religösa krafter som under medeltiden
styrde människornas öden.
---| Skrivet av Tomas André, BaseNet hub 70:100/300
|
| Allt material får användas fritt, dock ansvaras inte för några
| som helst felaktiga uppgifter. Finner ni texten användbar skulle
| jag bli glad om ni antingen skrev ett nätbrev, eller skickar ett
| vykort till: Forslundsväg 16D, 541 51 SKÖVDE